Mockajacka från Malung.
Inspirerad av veckans avsnitt av Stil i Sveriges Radio där man åker till Malung i Dalarna och tar tempen på det som en gång var centrum för skinnindustrin blev jag väldigt sugen på att skryta lite med den finaste skinnjackan jag äger (som var och en vet är de oslagbart bästa skinnjackorna de som kommer från Dalarna). Det är den i bilden ovan i tidlös 60-talsmodell som inte suttit fel på till exempel någon av medlemmarna i Tages som hade snappat hur man bar sig åt för att vara välklädd på ett modernt sätt. Det var min far som ursprungligen bar den, men när han "växte ur den" på 70-talet övergick den i min ägo. Fodret är helt utbytt en gång, och sen har jag bytt det i ärmarna en gång till. Som tur är är säsongen då den kan användas behagligt kort; på våren från slutet av april till mitten av maj, och på hösten från mitten av september till början av oktober. Således inget överdrivet slitage, tack och lov. Jag brukar kombinera den med Ben Sherman-skjorta i passande färg (gärna blekt gul) och får då alltsomoftast uppskattande kommentarer om den.
Etiketten avslöjar tillverkaren.
Av etiketten (som pietetsfullt återställdes vid foderbytet) framgår att tillverkaren är Albackens garveri som marknadsförde sina produkter under namnet "Stil-skinn". I deras katalog (som finns skannad här) kan läsas att de var särskilt stolta över sina mocka-skinn (eller "mocca" som man skriver det) som håller "högsta tänkbara kvalitet" tack vare den rationella och moderna garvningsprocessen (Hint: den är INTE vegetabilisk). Detta skriver jag gärna under på, för jag har aldrig upplevt ett mocka-skinn som varit i närheten av att vara så mjukt och följsamt i strukturen som detta. Jackan bärs med fördel oknäppt så man får en lagom avslappnad image. Jag kompletterar med ett par nytillverkade Sta-Prest från Sherry's i London och skiner solen åker naturligtvis mina Clubmaster på. Sen är illusionen av 1966 fullständig.
Jag skulle verkligen önska att det gick att få tag på mönstret till denna jacka och låta sy upp en till, fast en storlek större. Det verkar nämligen som om det nu är jag själv som håller på att växa ur den...