Det blev inget gemensamt nyårsfirande med det övriga sportvagnsfolket jag ungås med, men istället bjöd Camilla och Per in oss till sista helgen i januari. Vid denna tidpunkt hade all snö försvunnit i Västerås på grund av blidvädret, men på deras breddgrader skulle det fortfarande finnas rejäla (om än något hopsjunkna) mängder. Jag styrde färden norrut vid tre-tiden på fredag eftermiddag och var helt enligt planen framme nästan tre timmar senare. Kenth och Monica anlände från Stockholmshållat strax därpå. När alla packat up och installerat sig serverades det en rejäl och välsmakande middag, och därefter satt vi köket och uppdaterade oss vad som hänt sen vi senast träffades tills det var dags att törna in.
En stadig frukost som start på lördagen.
Lördagen inleddes med en stadig frukost och efter att denna dukats av och menageriet fått en kort rastning var första punkten på dagsprogrammet ett besök på Erikshjälpen i Edsbyn. Det händer aldrig enligt min erfarenhet att man lämnar denna veritabla guldgruva för allt second-hand tomhänt. Men så är filialen också stor och välskött och med ett fik där vi nog hade intagit något om det inte hade varit så nära inpå frukosten.
Kenth håller upp dörren för Joline, Sebastian, Per och Camilla.
Vi var där strax före tolv, och kommersen var redan i full gång. Det var inte helt lätt att hitta någonstans att parkera (vi färdades i två fordon på grund av de fyrbenta vännerna Ozzy och Sixten), men när vi ställt ifrån oss fordonen ägnades sen nästan en timme åt att skruttinera utbudet. För egen del blev det bland annat den tidigare beskrivna citruspressen, samt en till synes helt oanvänd läderportfölj i klassisk modell med två framfickor med lås, spänne och rem. Dock var den stenhård så det kommer att gå åt en del lädefett för att mjuka upp den. Var annars än i Edsbyn skall man hitta det som brukar kallas "bandyportfölj"?
Här syns den nya fasaden på Per & Camillas residens.
När vi shoppat klart återvände vi till basen där vi nu kunde se den nya träfasaden som varit det gångna årets stora projekt. Jag hade varit tveksam till avlägsnandet av Eterniten, men fick ny lov att hålla med om att detta såg mycket bra ut. Tydligen hade det inte varit mycket rötskador under, utan reparationerna inskränkte sig till ett minimum.
Snabb lunch på korv med bröd och tillbehör.
Som jag tidigare noterat här på bloggen är korv med bröd löjligt gott samt både snabbt och okomplicerat att få till. Det blev därför detta vi satte i oss till lunch denna dag. Tillbehören var som synes senap, ketchup, bostongorka och räksallad. Efter detta kände vi att det behövdes en eftermiddagspromenad i närområdet, allra helst som januarivädret visade sig från sin bästa sida med några minusgrader och strålande solsken.
Folk och fä på lördagspromenad.
Den slinga vi brukar ta är ungefär två kilometer lång och bjuder på både skog, åkermark, kor, getter, hästar och hundar. Samt hälsingegårdar och Per-Albintorp. Scenerierna är stundtals spektakulära:
Blå himmel, berg och torpställen.
Kenth, Monica, Camilla & hundar i motjus.
Vi var tillbaka till klockan tre och sen hände inte så mycket mer förrän värdfolket började förbereda kvällens middag. Det skulle bli renstek, potatisgratäng och sallad. Samt en efterrätt som ännu hölls hemlig. Vid sextiden började allt bli klart och det var dags att sätta på sig något finare inför kvällen. Ljuva dofter började tränga ut från köket och halv sju serverades middagen:
Det är serverat. Per blandar sallad.
Allt smakade underbart. Rensteken var av en sådan kvalitet som det är förknippat med vissa problem att komma över om man inte har de rätta kontakterna, och potatisgratängen var det perfekta tillbehöret att ackompanjera den (såsen var inte dum den heller). Efter att ha backat i två omgångar blev det då dags för dessert:
I väntan på efterrätten.
Efterrätten visade sig vara en fryst cheesecake i det större formatet. Det föll på min lott att skära första biten, vilket var lättare sagt än gjort. Och trots uppmaningar från värdfolket så valde jag för mitt eget välbefinnandes skull att bara ta EN extra bit. Resten av kvällen fördrevs under trivsamma former och jag var i säng före midnatt.
Snöröjning av bil.
På söndagsmorgonen började det att snöa. Efter uppstigning och frukost var det så dags att göra fordonen körklara. Jag fick låna ett motorvärmaruttag av Per och S40:n blev så snöfri på rutorna tämligen fort. Kenth fick som dynes ägna lite tid åt sopning. Vid 11-snåret hade jag plockat in mitt bagage och det far dags att ta farväl för denna gång. Tiden går fort när man har roligt. Färden till Riddarhyttan över Norberg och Fagersta tog drygt 2,5 timme, och när jag kom fram kunde jag lättad se att jag fått hjälp med snöröjningen av Per-Olov som kört bort ungefär hälften med slugan. Resten skottade jag bort på en halvtimme.
Insnöat i Riddarhyttan.
Jag stannade inte så länge utan efter att ha vattnat blommorna och gjort ett tvättbyte körde jag vidare till Västerås och var framme tjugo över fyra. Jag får tacka alla inblandade för ett riktigt skönt avbrott i vardagslunken och hoppas att vi snart kan ses igen!