![]()
Frukost på Dolphin Motel.
Jag tog med mig den sista sockrade munken ner till frukosten klockan sju efter att ha packat ihop alla mina grejor i Samsoniteväska och handbagage. Jag räknade inte med att äta igen förrän jag satt på planet till Sverige så jag plockade åt mig en extra banan som reservproviant ifall det skulle bli för låg blodsockerhalt i gaten i Los Angeles. Min taxi var beställd till klockan åtta, så det var gott om tid eftersom UA5443 skulle göra det korta hoppet till Los Angeles tio i elva. En bil från Red Cab anlände prompt på utsatt tid och tog mig till San Diegos flygplats på ungefär en kvart. Jag försäkrade mig vid incheckningen om att min väska skulle bli taggad ända till Arlanda och sen forcerade jag säkerhetskontrollen utan att bli misstänkt för några oegentligheter.
![Tidig morgon på Dolphin Motel.]()
Tidig morgon (7.48) på Dolphin Motel.
Flygningen till Los Angeles skulle ta en timma (jag har vid ett tidigare tillfälle på 90-talet gjort den på 30 minuter i ett propellerplan) så det serverades ingenting annat än läskeblask ombord, men jag såg till att förse mig med en ginger ale innan det var dags för landning (något senare än beräknat, det är svårt att ta igen förseningar med den korta flygtiden). Framme på LAX skulle jag förflytta mig från terminal 7 där United håller till, till den internationella terminal B och för att vara på den säkra sidan hur jag skulle gå frågade jag Uniteds personal om detta. Det är en bra bit att promenera, men hade jag inte blivit osäker och gått tillbaka för att kontrollera en vägvisare hade det inte tagit mer än de beräknade tio minuterna. Nu gick det åt en dryg kvart.
SK940 görs redo för start vid terminal B.
Framme i gaten lokaliserade jag ett vägguttag, tog fram laptopen och lyckades sen få kontakt med det trådlösa nätverket. Då upptäckte jag att cosplayerskan Lisa Talamantes inte försuttit någon tid utan nu när hon var hemma hos sig tydligen genast mejlat mig och bett om bilderna på sin Bombshell-Harley. Jag försökte efterkomma hennes önskan, men misstänkte att flygplatsens wi-fi inte hade tillräcklig kapacitet för att detta skulle gå. Jag blev senare sannspådd och fick göra om det från mitt hemmanätverk. Tyvärr var det ingen ström i vägguttaget, så efter 40 minuter slog jag ifrån datorn och åt upp reservprovianten i väntan på att boardingen skulle ta sin början.
Boardingen inleddes tjugo över två, en halvtimme före avgångstiden, och fastän SAS försökte få passagerarna att gå i strikt sätesordning så lyckades inte detta utan de som borde ha bordat senare trängde sig på i alla fall. Nu spelade detta ingen större roll för min del då mitt handbagage inte är så stort och det visade sig finnas gott om plats i lådan ovanför mitt säte. Jag blev också positivt överraskad av hur stort benutrymmet var i raden närmast bakom ”economy extra”. Det gick att sträcka ut ordentligt, minsann. Det visade sig att Charlotte på min resebyrå har koll på sådana komforthöjande knep och bokat in mig på denna plats med avsikt.
Snart boardingdags.
Vi var snart på väg mot Europa och Sverige och efter ett par timmar var det äntligen dags för middag. Så hungrig som jag var hade jag nog kunnat äta det mesta, men det serverades en kycklingfilé med potatisbakelse, sås och gröna ärtor som smakade riktigt bra. Före den en sallad med vinägrett och till efterrätt ost & kex samt en synnerligen kladdig bit brownie. Flygvärdinnan skämde bort mig med både ginger ale och en flaska vitt vin. Detta underlättade insomnandet, så efter att ha läst några kapitel i medhavd bok lyckades jag faktiskt slumra in några timmar. Herrn till höger om mig envisades med att kolla film hela resan, men det störde inte mig. Jag tyckte mest synd om honom som skulle inleda nästa dag både trött och jetlaggad.
Jag vaknade precis i tid för att bli serverad en frukost med flingor, juice, yoghurt, en macka på polarbröd samt en kopp te. När jag satt i mig denna började man inflygningen mot Arlanda och landade på nästan utsatt tid, 10.00. Avstigning och passkontroll förlöpte utan incidenter, och min väska var visserligen inte bland de första på bandet, men inte heller sist. Nuförtiden är glad om den överhuvudtaget dyker upp. Chansen att den skall ha kommit på avvägar finns alltid, och på hemvägen blir det ingen ersättning från försäkringsbolaget enbart för förseningar.
Hemma igen.
Jag hade inte räknat med att hinna med bussen 10.35 och för en gångs skull förhandsbokat den som gick en timma senare och dit var det ungefär en halvtimma. Bussen dök dock upp i förtid så jag kunde koppla upp mig mot Swebus nätverk innan avfärd och dessutom kontakta Svante och be honom hämta upp mig vid Västerås järnvägsstation. Jag tyckte inte jag behövde gå sista biten hem när jag hade koppel upphämtade hos Lars att lämna över till honom. Kvart över ett på eftermiddagen kunde jag så återvända till hemmet efter två händelserika veckor. Nu återstod bara uppackningen innan det var dags för nästa resa: att hälsa på släkten i Skåne över veckoslutet. Avresa nästa morgon. Klicka på bilderna för att se större versioner av dem i detta album.
