Efter förra årets succé vad gäller påskfirande hemma hos Jan i Källfallet var det igår dags för att samlas igen för en upprepning. På grund av snösituationen blev det kanske inte lika vidlyftigt, men å andra sidan bjöds det på en delikat meny i goda vänners lag med många glada skratt. Jag anlände vid tretiden då förberedelserna för middagen var i full sving.
I köket spred vedspisen en skön värme och Leon vispade grädde med handkraft(!) som Jan sen smaksatte med pepparrot och senap. Den var avsedd för lammbogen som skulle serveras till förrätt. Utomhus rostade Olle grönsaker och potatis över öppen eld.
Det bjöds på mousserande cava som var förpackad i en mycket färgglad flaska. När skalen svartnat på paprika & auberginer skalade Jan dem, hackade dem i småbitar och lät dem fräsa med tomater, selleri och vitlök till en smaklig röra avsedd som tillbehör till huvudrätten.
Innan förrätten serverades anlände John Bark som naturligtvis hade gitarren med sig och underhöll oss medan matlagningen pågick. Vi blev så uppslukade av hans artisteri att elden i spisen slocknade och middagen på grund av detta försenades minst en kvart. Dessutom brände jag mig lätt på en av spisluckorna när jag glömde använda spiskroken vid stängningen av densamma.
Men så blev det klart och förrätten bestående av hårdkokta ägg, rökt sik, dito lammbog, pepparrotsgrädde och körsbärstomater ställdes fram. Vi gjorde stor heder åt anrättningarna som smakade mycket bra. Lite senap i grädden hade gjort susen med smakerna.
Men tack och lov hade vi lämnat plats för huvudrätten: Kycklingfileer med kulpotatis och grönsaksröra. Det smakade underbart! Jan är en första klassens köksmästare som med hjälp av sina assistenter Olle och Leon åstadkommit stordåd i det enkla köket! Fast han anser att vedspisen är minst lika bra som en modern induktionshäll vad gäller olika värmezoner och liknande. Det gäller bara att lära sig utnyttja dem på bästa sätt. För den som inte nöjde sig med detta fanns både paj och Janssons frestelse som extra skaffning.
Konversationen runt bordet flöt lätt och ledigt och avhandlade de mest disparata ämnen som bruksdialekter, Lgr 11, lokala svartklubbar, Leons besök i New York förra året, Gröna hissen och andra cocktails samt hembygdshistoria (snudd på barnförbjudna episoder återberättades).
Strax före klockan åtta började övriga sällskapet förbereda sig på att hoppa i Jans vedeldade badtunna (temperaturen i den var då precis lagom) men jag valde att avstå från detta (man skall sluta när festen är på topp) utan tog farväl och anträdde den tre kilometer långa promenaden till Riddarhyttan. En mycket lyckad påskafton. Stort tack till alla inblandade!